lillabelle

 
Jag är allmänt känd som en tvättäkta loser när det kommer till filmgenren "skräckis". Någonting i min mänskliga natur skriker och vrålar stoppstoppstopp när valet av movie, en filmkväll tillsammans med vännerna,är en skräckrulle. Jag har helt enkelt inte kommit underfund med vad som kan vara njutningsfullt i filmer som endast är gjorda för att skrämma upp och träffa alla svaga punkter gällande rädsla som en människas psyke besitter.
            Trots detta har jag förståss kollat på en del skräckfimer, mestadels för att mina vänner övertalat mig. Dessa skräckfilmskvällar förlöper alltid på samma sätt. Jag gömmer mig bakom den största dyna jag kan hitta och kikar bara fram bakom den, då det är relativt lugnt på tvskärmen, det här för att jag skall slippa traumatiska men, som spöklila långhåriga flickor med tomma ögon i vita nattlinnen(t.ex  the ring), ger mej. Ja, det här betyder ju att jag missar största delen av filmen, vilket medför att jag fågar tusentals frågor av mina medtittare för att få veta vad som händer(jag är ju trots obehaget, nyfiken). Jag brukar få höra ett xantal suckar och "om-du-skulle-se-på-skulle-du-veta", men jag klarar helt enkelt inte av skräckfilmsregissörernas verk.
             Det värsta jag någonsin varit med om var när vi skulle titta på en av alla de förskräckliga sawfilmerna . Gränsen för vad jag tål var rejält överskriden redan då jag tog mig en titt på dvdfodralet. Jag tror att de flesta känner till dessa filmer så jag struntar i en recenssion som nog egentligen kunde bestå av endast ett ord, SJUKT! Jag kan verkligen inte se pointen med dessa filmer, våldskastraffasmedvåld-budskap är något som jag inte riktit hiffar. Dessa filmer är endast gjorda för att skrämma slag på så många som möjligt. Det verkar som om Saw är resultatet av en "hur-mycket-blod-död-rädsla-kan-man-smälla-in-i-ett-manus"-tävling. Jag kan inte låta bli att undra över hur den människa som ligger bakom dessa asiga filmer, mår...
               Visst, det finns ju ni som älskar de här, samt övriga skräckfilmer, och känner ett välbehag av spänning då ni ser på dem, men för mig går de fett bort! Jag erkänner mig som en klar mes och kommer nog aldrig att bli tillräckligt avtrubbad för att kunna se på Saw utan min dyna.

Det faktum att Saw var en favoritfilm bland många andra för den kille som var orsaken till 10 människors död yesterday är också någonting man kan fundera på då det gäller medias järngrepp om människan.