lillabelle

 
Jag känner mig väldigt tillfreds med så gott som allting den här dagen som verkligen varit en vacker dag!SOL! tyvärr hade/har jag en gnagande sömnbrist som tvingade mig att sova ut enda till 14.30. Skiiöönt! Vad har jag gjort sen dess då, tjaa, inte nått intressant egentligen, softat till skön musik...smörmusik märkväl, det är en sådan dag idag...

En dag som är full av betänketid eftersom jag inte har lust att göra något annat. Mamma var hit en timme på lunchpaus, vilket var orsaken till att jag steg upp "redan" halv tre på eftermiddagen. Var riktit skönt att för ivf. några minuter tala med henne om lite småsaker, hon meddelade även en sak som gjorde mig grannröd i ansiktet och varm i hela kroppen, haha!så HÄRLIGT!det kommer att ta mig egenom den sista veckan på posten!

jag kan redan i detta skede varna er för att det här kommer att bli ett sjukt långt inlägg pga. dagens händelser. Om ni inte känner för att läsa något ledsamt, så kasta endast en blick på början. Om ni däremot känner att ni är för glada(vilket nog inte kan vara möjligt) scrolla neråt för att ta del av mina tankar då det kommer till den sjuka värld vi lever i, och som bara ser ut att bli sjukare. Eller what the hell, läs det i varje fall och meddela mig hur ni ser på saken.


Hört på engelskalektionen med lågstadiet idag. (Uppgiften var att översätta engelska meningar till modersmålet)

Aunt Alli's husband, Mr Stigge... Elev översätter : " Pub Allis hus-band, Herr Stigge.."
Not bad for a pimply bloke like me...Elev översätter "Inte illa för en finnig pojke tycker om mej"

Svårt att hålla mig för skratt? JAVISST! Jag menar...Are you kiddin' me(?) hahah! Den är inte lätt att få bukt med den där svengelskan!

Jag har aldrig sett mig själv på ett så uruselt humör som jag var inatt när jag steg upp för att fara på jobb. Jag är glad att jag inte vaknade upp bredvid någon annan än mig själv eftersom den människan förmodligen aldrig mera skulle ha kastat en blick åt mig efter denna dags början. Spottande och fräsande tog jag mej igenom mitt distrikt.

Nu till vad som verkligen drog undan mattan under fötterna på mig. Platt fall, jag tappade andan...

Utdrag ur Hufvudstadsbladet.fi

"Minst elva personer har mist livet i skolmassakern i Sydbottens yrkesinstitut i Kauhajoki. Bland de döda finns gärningsmannen samt en svårt skadad elev som dog på sjukhuset senare på eftermiddagen."

Jag befann mig, som vikarie i en skola idag när detta budskap nådde mina öron.
                    Det tidigare Skottdramat i Jokela som gav den trygga skolvärlden någonting surt att bita i, var, som jag fasat för, bara en början. Då en människa får en idé och visar omvärlden hur man kan göra, tar det oftast inte länge förrän en annan hänger på, dominoeffekten.
Från Jokela till Kauhajoki.
 Flera ungdomar förlorade än en gång en framtid, det liv som de givits att leva togs ifrån dem.
 Jag känner ett obehag över allt negativt som ökat under de senaste åren, misshandel, självmord, våld i hemmet, våldtäkter, ungdomars psykiska förfall, jaa...listan goes on and on.
Jag har grubblat och funderat över var felet ligger, varför det kan komma att bli såhär?
Jag skäms nästan över att ibland vara rädd då jag rör mig utomhus på nätterna, då det sker våldshandlingar som dagens mardröm i en miljö som man ansett som den tryggaste, skolan.
 Vad är det som händer. Har vi tillgång till för mycket kunskap via, tv, nätet, böcker,och tidningar? Sätter våldsamma filmer griller i huvuden på folk och trubbar av deras realistiska syn på livet?
 Kan det vara så att en människa som mejar ner 11 personer inte riktit förstår att döden är grammatikaliskt oböjlig,död, dödare, dödast , det existerar liksom inte.Är man död så är man död. Ingen "bakåtknapp" i världen kan ändra på det.
              Kan samhällets krav på människans hektiska livsstil som stjäl barn och ungdomars kvalitetstid tillsammans med föräldrarna, samt situationen i dagens läge som visar att barndomen endast förkortas, ha ett finger med i spelet?
 Högst troligen.
 Allt det här: media, hemmet, samhällets stimulus, barns känsla av att vara tvungna att växa upp i snabbare takt än förr, samt det sociala umgänget går hand i hand (tror jag) och de är inte de enda faktorerna, det finns säkert miljontals flere! MEN det som skrämmer mig allra mest är att människan ensam är kapabel till vadsomhelst! Med endast sitt eget huvud kan man trampa ner sig så djupt i illamåendeträsket att man inte hinner ta sig upp därifrån innan man gör någonting som någon annan än man själv är tvungen att lida för. Det är så simpelt, upprepa en och samma tankegång gång efter annan och till slut sitter den som berget! Alla sjuka idéer är som ingredienser till en sprängladdning.
Massakern i Kauhajoki har liksom den i Jokela fått mig att gråta och känna avsky för oss människor, samtidigt som sådant här ständigt påminner mej om att njuta av varje sekund jag får leva mitt liv. Jag älskar livet och därför skär det som en rostig kniv i hjärtat då jag meddelas att ett gäng med personer nära min egen ålder aldrig fick förverkliga sina drömmar, aldrig fick leva sitt liv, endast pga. att en annan person i deras närhet inte såg något ljus i sin framtidstunnel.

Jag skall aldrig mera klaga över motgångar och hinder i mitt liv, jag skall omvandla varje, som kanske för stunden ser ut som en negativ förändring, till en brand new chanse, en möjlighet att lära mig något nytt och ta mig framåt i livet, så långt som jag bara kan komma.


http://www.hbl.fi/text/inrikes/2008/9/23/w18122.php






Uppmuntra barn att vara barnsliga så länge de bara kan!

Jag har överlevt natten och är nu laddad till tusen (pga. av metrostations shake it förståss, den e min nya favorit låt, lätt också!)
inför de kommande 12 timmarna som jag skall fylla med att vara engelskalärare samt lifesaver.
                                                                    money,money,money





 
Check it out, inga tändstickor för att hålla ögonen uppe! 2 h sömn och jag e pigg som en mört!( har en ny taktik, går ut på att tänka på hundra positiva saker i minuten)

Jag har vaknat, och mitt humör börjar nu ta sig en ljusare nyans. Började "my brand new day" med ett djupt andetag och ett samtal till Cecci. Pga. ena partens baksmälla och den andras allmänna söndagsfiilis, slog vi våra kloka huvuden ihop och bestämde oss för att ta en pizza på plåmboksvänliga Dekan.
                  Vrålhungriga var vi dock  tvungna att först hoppa i bilen och köra till karis tågstation för att hämta hem Gustav och Nico. Kan väl säga som så, att man efter 20 minuter i samma fordon som de "dagenefter-killarna", och efter att ha andats in gamla spritångor även själv började känna sig som om man hade spenderat föregående kväll allt för närgången med alkoholen. Så... "kummisetä-pizzan" på Dekan sjönk som en sten till havsbottnen!
                    Frekki, Kakka samt en slutkörd Linda joinade oss också. Jag som har fått mitt sociala liv rubbat pga. nattskift var barnsligt lycklig över att se dem!Fucking love you guys!

Nu är jag home again , framför en vän som alltför ofta sviker med att dra på sig tekniska problem. Har precis tuggat i mig en påse av nya favoritgodiset, Duello!Den där lakrits-choklad kombinationen har fått mig på fall,haha!
Ska spendera kvällen med att se en film tillsammans med Arvid.
 Tidig läggning idag eftersom det blir en arbeta dygnet runt dag imårn!(sliter mej i håret och stampar med fötterna) avreagerad. Morgondagen kommer att gå som smort!

 

bed - J. Holiday

Nu har vi då konstaterat att det här med att skriva blogg är lite som att gå hos en psykolog(iaf. en såndär som bara sitter tyst o glor på en) fast bättre för det här med bloggandet är helt på ens egna villkor. Det man vill ha ut får man ut och det man vill behålla får man behålla utan att det är någon som försöker "stirra" det ur en.

Mitt inlägg om shoppingen tidigare idag övertygade inte alla(wonder why). Jag blev tillfrågad hur mycket jag hade låtit bli att nämna av allt jag köppt, i min blogg. Jag hade ju verkligen trott att jag hade varit ärlig och nämnt varenda grej eftersom jag konstigt nog höll ganska så väl i pengabörsen idag. MEN jag hade faktist helt omedvetet glömt en liten grej.

detta...
eller det jag köppte ser inte på pricken ut som det här armbandet, istället för "carpe diem-ringen" har den en bricka som lyder "hope". skulle dock inte ha något emot det här heller. Har kärat ner mig i sådanahär armsmycken.

Sången jag nämnde ovan "bed" ger mig grymma behov, eller förvärrar åtminstone de som jag redan har. Men vad göra...jag har iaf. någonting att vänta på nu:) Det här med väntande är jobbigt och tuggar slut ens nerver rejält. Tur att man fortfarande har kvar lite av den tuffhet och envishet som man erhöll som liten.

Dagen "pisses me off"  gick av stapeln under nattens arbete. Yepp kråkel utanför prisses. förståss, tidig lördagmorgon, vem är förvånad liksom? Lade märke till att den som hade startat det hela var en gammal klasskompis och jag kunde inte göra någonting annat än sucka och tänka för mig själv. Vissa människor tycks helt enkelt varken vilja se sitt eget bästa eller låta sig förändras. Jag avskyr verkligen slagsmål, de leder ju fasen aldrig till ett resultat som visar något positivt över huvudtaget!Mest av allt töjer det i alla nervband i min kropp när jag ser människor som söker efter orsaker till att få igång ett bråk, så som den forna klasskompis utanför flotikiosken.
         Om jag någongång ser en karl ta en smäll på truten utan att för den skull ge tillbaka, skall jag gå fram och ge honom en ordentlig kyss på munnen, oberoende av vem det är(inte om det är bästa vännens man dock, då avstår jag,haha)

Fantasin slut och närhetsbehoven för stora för att jag ska ha ro att skriva, skall snoka runt i alla andras bloggar istället. Nöje nr ett en lördagkväll i ensamhet!

Heijare vad skönt när dehär nattjobbet ser sitt slut den sista september!

Kan förfalska tonerna av U2:s Beautiful day! Jag får gåshud!

Jobbet slutt för idag och så även mitt lösgodis, hurraa!var väldans knaggligt med bara några få själar i simhallen!Men som lifesaver är jag ju konstant pigg och på alerten trots knotig dag!
Nu är jag pga mormors gudomligt goda måltid, mätt och belåten!väntar på att Cecci ska sluta jobbet och sedan ska vi entra marknadsplan och värma detta ruskväder med vår närvaro!

Nu är jag fulltsändigt säker på vad det är för känsla jag har, jag behövde bara kolla på en bild för att veta, det var allt som krävdes men jag vet inte riktigt vad jag tycker om denna upplevelse!shitt vad allting blev knepigt plötsligt!

Well its too late
Tonight
To drag tha past out
Into the light

Stressen börjar liksom klia under skinnet nu!Insåg hur mycket det är som jag måste ta itu med innan jag slänger ner halva livet i en väska och beger mig till andra sidan jorden!Har fått frågan inser du verkligen hur långt bort du är påväg? hundratals gånger sedan jag berättat för alla om mina planer, och jag har svarat -ääsch, klart jag gör, lägg ner stressen jag är hur cool som helst med hela den här stayinAustraliafor6months-grejen. Well...Jag hade väl kanske inte riktigt satt in mig fullständigt i situationen, Nu när jag tänker på det blir jag helt stirrig och är endast kapabel till att bara sitta still o gapa.

Idag var den dagen då jag skulle åta mig några av alla nödvändiga uppgifter. Jag snodde iväg till Veritas för att fixa en reseförsäkring, jag grejade nånting med mitt telefonabonnemang OCH så beställde jag äntligen tid till synkontroll, kom på att det var en väldans tid sedan jag kollade upp synen samt att mitt "kontaktlinsrecept" har sett sitt bästföredatum. Det känns ju liksom lite segt att uppleva en ny kontinent med att se bara det som ligger på max en meters avstånd från ögonen! Så nya kontaktlinser ska det beställas.

Skall nu testa på de där dag+natt linserna som man har i konstant dag som natt i en månad och sedan plockar ut och slänger, är det någon som har erfarenhet av dem? Har personligen nu sådana som man tar ut till natten. Dessa nya linser som man sover med i, var inte något ögonläkaren rekommenderade men vi kom båda fram till att de kanske inte utgör någon skada om jag endast använder dem i ett halvår. Det här skulle göra vistelsen i Australien så mycket lättare eftersom de e ett jäkla besvär att ta ut dem o sätta in dem hela tiden + att jag skulle vara tvungen att släpa omkting på hundra liter linsvätska!NEJ TACK!Jag surar forfarande för att jag inte kan slå upp ögonen på morgonen och se allt perfekt, men har funnit mig i att jag inte kan göra nått åt saken, jag överlever.

Jag inhandlade även en mega påse candy king(dåligt samvete?, svar nej!) med tanke på morgondagens pass i simhallen. Skall sitta där i min ensamhet och se ut över bassängerna som troligen kommer vara folktomma pga. marknaden, och kasta i mig sura flaskor och kexchoklad!!Det finns inget säkrare tecken på att de e marknad än vädret!Äkta marknadsväder, även i år, grå himmel och regnsjuk luft!mm, marknad och kringlor!(kan inte förstå varför jag kan tycka så mycket om de där kringlorna som ändå alltförofta är som ihopklumpat sågspån i konsistensen, gissar att jag helt enkelt är en sucker för traditioner, har man tuggat på dem en gång per år sedan man var fem kommer man väl förmodligen alltid att göra det)Det andra som marknaden för med sig är negerkyssarna!eller brunbergskyssar, vilket klingar helt fel i mina öron, för mig kommer alltid ursprungsnamnet vara det rätta, utan någon som helst rasistisk mening. För övrigt går jag väl samma traditionella varv igen och checkar på allt krääsä. Bara för att det hör till.

Var nyss över till morföräldrarnas grannar för att diskutera med deras släktingar som är här på besök( de bor annars i AUSTRALIEN) Jag frågade ut den stackars flickan om precis allt som dök upp i mitt huvud(gällande landet då alltså) Och slutsatsen var, Gillar du heta män samt ljuvliga stränder, härliga människor, shopping, dans och riviga klubbar är det kontinenten för dig!WOW vems paradis skulle relaterat till allt detta, Australien inte vara! well, my paradise for sure!

Har även funderat på det här med förhållanden och relationer eftersom jag fick reda på att än ett förhållande gått i stöpet(tycks ske lite varstans nu:S, höstdepression eller slutet på sommarromansen?don't know). Det kan vara en lättnad och det enda rätta när de tar slut, men de kan också svida som salt i ett skärsår och suga ut allt vad lycka är ur en...Hur som haver är man tvungen att ta sig egenom allt sånt här. Du klarar det!

KYLIGT idag, så jag virade in mig i allt varmt jag kunde hitta för att inte vandra omkring och se döende ut medan jag utförde alla stressärenden!Räknade för övrigt egenom antalet halsdukar och skarfar som jag samlat på mig, jag täcks inte ens plita ner resultatet här.

Vissa händelser vill man helst förtränga, en liten del av midsommaren 2007 hör till just den katogerin av happenings!Fann denna bild när jag rotade runt lite, behöver jag applicera en bildtext för att ni skall kunna lista ut vems denna pilslaktade kropp är?

Det var mammas sex beskrivande ord om mig som snorig liten knodd.
Det krävdes eget samt andras lidande innan jag insåg att ett erkännande inte är detsamma som att vifta med vita flaggan och ge upp, utan ett sätt att inse sina egna fel och brister och på så sätt undvika att lägga ribban för högt. Jag har nu börjat lära mig att samarbeta med min envishet som i ett skede höll på att ta fullständigt kol på mig. Det gäller att ha kontroll över sina egenskaper, annars sätter de en redigt i klistret, I can tell.

Jag har vaga aningar om att jag kommer att vara i stort behov av min envisa sida de kommande              månaderna.


mormor och morfar bestämde sig äntligen för att ro över havet hem till Ekenäs för att lägga på vämen i detta hus som den senaste tiden fått mig att springa omkring med huden knottrig som en plockad hönas! Deras hemkomst för också med sig ett annat stort plus! MOMMOS MAT! Har precis mumsat i mig en bit kinuskitårta och känner mig väldigt tillfreds med min tillvaro!Skall så småningom försöka få någon sorts ordning på mig själv skiten i håret men lite dust it samt saltspray skall väl bidra med lite förbättring, sedan skall jag tvinga någon at dras med mitt sällskap!Men först skall jag mysa lite i mitt numera varma och sköna rum, en powernap låter gott!



Jag är förvånad över mig själv och livrädd för att allt känns så jäkla rätt!

"Now it's going to get harder
and it's going to burn brighter
and it's going to feel tougher each and every day"
  -metro station

Arbetsdagen i simhallen gick såå seegt! Skulle ha velat ge mig ut o löpa som en dåre tio varv kring simhallen, men avstod eftersom jag tror att det kanske skulle ha gett ett lite sjukt intryck till dem som befann sig i  bassängerna. Tuggummi dagen nådde dock sitt slut och nu sitter jag här och N Ö R D A R medan jag väntar på att Säckin ska ringa, yepp ni gissar rätt. Vakioettan är destinationen. Efter ett par muggar med ettans kakao blir det fotoshoot tillsammans med cecci,häggis, kimmen och karro! Reklamfoto är vad vi kommer att ställa upp på!Cecci är den enda som på något sätt har erfarenhet av sånt här så vi andra får köra på våra härliga looks samt dolda talanger som jag tror gömmer sig hos oss övriga fyra, we'll see!

Jag går omkring och e helt orolig i kroppen, finner liksom inte ro att göra någonting alls.Jag saknar dig, och tack vare det kryper det nu under skinnet!
Bättre blir det ju nu inte heller av att jag beställt tandläkartid och är tvungen att gräma mig inför det besöket i ett par veckor nu. Är väl tvungen att öva på att lära mig svälja med munnen uppspärrad tills dess!!Jag avskyr tandläkare så det förslår!

That's all for now, I'm off





Efter en sjudundrans fiilis fototagning begav sig ekenäs-top models till serendi för att dricka något varmt och dra egenom otaliga gånger av neger o president!Otroligt skön måndagkväll må jag säga!
Back in Ekenäs tog jag och cecci vägarna förbi reklamfirman a la roms et lindberg för att ta oss en titt på produkten av kvällens fotografering, vi höll på att skratta ihjäl oss åt vissa foton medan vi nickade nöjt åt andra!så snart kan ni iaktta oss på after8:s hemsida:D haha! Jag fick ju mig förståss än en gång för att jag är betydligt kortare än mina betydligt längre vänner men Micke tröstade mig med att han kan klippa ut mig och flytta upp  mitt huvud till samma nivå som de andras, well thanks, det värmde i hjärtat!

Kom precis in från en lång pratstund ute i bilen tillsammans med Cecci, en välbehövd lättnad av trycket på pannbenet. Jag älskar dig vännen och det vet du!

nati!

jag hoppas verkligen att de som godtroget besöker Ekenäs simhall, skall hållas på ytan även idag så som de senaste 10 åren. Varför? För att olyckor är till för att undvika och för att jag efter nattens utföranden inte riktit litar på min koncentrationsförmåga!
Uppdatering om det på kommande...

Men nu sju timmar i simhallstornet!

The lifesaver's off!

ajjöss!


Helt skönt att sitta inne i simhallsvärmen och vara medveten om att de e svinakallt där ute!

Det där med min koncentration, hmm...Jag har låst in postcykeln i cykelskjulet utan att komma ihåg att ställa IN cykeln!Vred om nyckeln i låset, svängde mig om och där stod den förbannade cykeln, vad tänkte jag med? svar: jag tänkte inte

Det andra jag bidrog med till min samling av klåperier, fastnade med handen i en postlucka(!). Min vante hakade fasst sig i några taggar på "insidan" av luckan och var omöjlig att få loss! I huvudet drog ett bildspel egenom med alla tänkbara pinsamma situationer på hur jag skulle förklara åt dem som bodde i lägenheten varför jag stod med handen klistrad i deras postlucka. Det andra alternativet, också det med ett långt bildspel, skulle vara att förklara för chefen hur det kommer sig att någon meddelar att de fått en hålig vante levererad tillsammans med dagstidningarna. Efter ett djupt andetag och lite lirkandes kom jag dock loss, med vante och allt, fasst med tanke på hur den ser ut nu kan man knappast ens kalla den för vante...SNYGGT JOBBAT!

So what, you're a genius
But you've got a lot to learn


LOVE my shoes!

Slog upp ögonen 13.00. Underbart att sova flera timmar i sträck, känns som en smärre evighet sen senast, möjligtvis samlade sig alla råddiga tankar till en står jäkla påk och slog mig i huvudet, för jag somnade som ett litet barn!Min irriterande rygg klarade med nöd och näppe nattens tidningsutdelning, så jag tror den var ytterst tacksam när jag efter en varm dusch kunde krypa tillbaka ner under täcket. Har haft noll saker att göra idag, väntar på att shakke ska släpa sig neråt i landet! Har myst framför min egenhändigt tända(utan resultatet gas chamber)brasa, i min höstkofta som egentligen var förbjuden frukt, men...

Har funnit en låt som ger mig gåshud över hela kroppen. Det oroar mig lite grann eftersom den inte hör till den musikstil jag brukar fastna för!"Slickmigiöramusik" som en kär vän ironiskt brukar kalla det, trots att jag vet att personen i fråga sitter och nynnar till just den sortens musik då ingen är i närheten,haha. Nu har dock(tack vare att syster slängde in ny musik på min mp3) "in your eyes" av Darren Hayes fastnat i både själ och sinne! Originalversionen är Peter Gabriels(even better version). Så för er som gillar lugn och skön musik, ta ner den! Är nu tvungen att svitcha till några andra sjukt bra låtar Breaking Benjamins underbara "Rain" samt "firefly", så att jag kan ta ett djupt andetag och försäkra mig om att jag fortfarande är mig själv!

Det finns en väldans massa knepiga saker som gjort att jag verkligen inte känt igen mig själv och allra minst mina oväntade reaktioner den senaste tiden. Jag brukar vara sjuttons bra på att löpa som om jag hade eld i röven och ett gäng med utsvultna tigrar efter mig, när något bra sker. Det har helt enkelt bara kommit att bli så, kanske en biverkning av de 2 år då jag gick omkring som ett spöke och trodde att jag aldrig skulle le sådär riktigt från hjärtat åt någonting igen... Står jag öga mot öga med något som skulle kunna utvecklas till något bra, blir jag grymt osäker och vägrar att lita på någonting överhuvudtaget. Det är i de situationerna som alla de närmaste ber mig att tagga ner och försöka njuta av situationen medan jag däremot önskar att Usain Bolts hastighet skulle sitta i mina korta ben så att ingen skulle hinna fast mig, nåjah...NU mitt i allt det här finner jag mig själv i en situation där springandet inte ens är ett alternativ i mitt sekaisinhuvud.På något underligt sätt är jag även tvungen att erkänna för mig själv att det är såhär som det SKA kännas!Då kan det ju inte vara fel, eller?

Jag har endast TVÅ helger kvar som jag är fast med nattarbete, sen är det dags för "krogens jobbigaste brud"(new nickname,håhhå:)) att ta plats igen!

Nu skall jag fortsätta att höstmysa med en bok och en mugg kakao!

Skulle gärna stå och kramas på en iskall tågstation!

Skötin er!

Vad göra när livet denna dag rentav stinker "tråkigt". Kändes som om jag skulle ha velat göra något så radikalt som en britney, ta en rakapparat för att efter en stund inse att hår på huvudet är ett minne blott. Men pga. att jag är i betydligt nyktrare och bättre skick än självaste brittan, och för att bespara morsan  från en hjärtattack samt mig själv från ångestattacker och ångerfulla,sömnlösa nätter så bestämde jag mig för något så drastiskt somatt byta hårfärg.

Efter en dryg halvtimme i valet och kvalet drogs det pengar från electronkortet och förpackningen som lovade färgen "ljus guldbrun" var min. Tänkte att jag kunde ta en sväng via stan också eftersom solen för en gångs skull visade sig, kom på något underligt vis in i Lindex, tror inte ens att jag tänkte på att jag gick in där, det börjar liksom ske automatiskt. Nya underkläder, alltid något!

Väl hemma var det dags för mig att plocka fram frissatalangerna ur skjortärmen och sätta igång. Efter otaliga minuters masserande och kammande för att få färgen jämn, upplevde jag känslan av att ha mer färg i öron o nacke än i själva håret. Spegeln meddelade summan av allt besvär och jag var tvungen att checka ett par gånger på färgförpackningen för att försäkra mig om att det inte var skiten bakom kontaktlinserna som hade spelat mig ett spratt i butiken, Nope, ljus guldbrun, frågar ni mig svarar jag mörk chokladbrun!Nåjah, mig kvittar det, jag är mekta nöjd med resultatet!Jag har sökt efter så gott som EXAKT denna färg jag nu har, men har helt enkelt trott att den skulle gå under benämningen chokobrun eller mörkbrun. Livet är fyllt av överraskningar. Det där guldet ser jag inte mycket av, kan ana någon liten skiftning om jag ställer mig under lysröret i köket, men orka stå där o trycka för att se resultatet av en hemmafärgning.

Jag skall aldrig mera försöka hitta ett hälsosammare alternativ till G L A S S. Det existerar inte. Kastade några euros på något som smakade som frusen jordgubbsyoughurt vars bästföredatum surnat till ordentligt, blaij!never again. Riktig glass och där med basta.



Hittade en gammal bildnär jag rotade runt, och nu när jag är inne på det här med hår, tappar jag nästan alla tänder av förvåning över hur jag i fridens namn hade modet att klippa håret sådär kort(som på bilden). Liknar en misslyckad och ojämn blandning av Michael Jacksons samt Rihannas frillor. Antar att det föll mig i smaken då. Skulle gärna klippa mitt hår i en pageliknande kreation men avstår eftersom jag vet att jag redan efter några dagar skulle längta efter mitt hår som äntligen börjat bli relativt långt igen !



Första utgången i mitt liv!hysteriskt roligt är bara namnet på början av den kvällen.
Satte in denna för att jag just nu inte skulle önska så mycket annat än att få tillbringa kvällen uppe i vasa me shakke som ska ut o partaja och kaotisera Vasas nattliv med Linda 20 år i spetsen!Jo såklart...jag skulle ju även gärna vara påväg till Sverige, men det sätter ju jobbet käppar i hjulet för! fuck, sju månader, piece of cake!

What day is it?
And in what month?
This clock never seemed so alive



Sjumånadersmatchen börjar NU!och jag ska banne mig inte ut i byte en enda gång, det är då som man hinner tänka, och gör det allt för mycke! Fullt ös medvetslös och de kommer gå hur snabbt som helst! host*

Stort grattis till Lindi som uppnår 20strecket idag!Congratz congratz!

Gårdagens träning gav mig NOLL! jag kunde inte röra mig en mm utan att det högg till i svanken, kände mig som om jag befann mig i en box utan minsta lilla utrymme för rörelse, auchauchauch! Och bättre blev de väl inte heller med att då jag faktist drog spurtten, placerade foten på det enda pappersarket som befann sig på bollhallsgolvet, sviiisch och ner i golvet, typiskt mig, börjar väl bli min vakiogrej att sopa golvet i träninglokalen!Uteblev även från löpande i trapporna inatt, ansåg att det inte vore den bästa medicinen för sjuk rygg! Det känns lite bättre nu, en hel natts sömn gjorde väl susen!

Insåg igår att en "bubbla i halsen" är nog det som låter roligast efter samiska nyheter, haha, höll på att kisa i träningsshortsen av skratt!

Jag känner ett fruktansvärt sug för att mala, men som mamman till en son utan armar, sade, då kakburken befann sig på översta hyllan, "inga armar, inga kakor", så får jag också vara utan om jag inte släpar mig till butiken eftersom jag saknar malanmaterial!
Hit med denna nu tack!

compeed-stift till all ära men då det gäller ca 6 h travande i favoritbutikerna i Helsingfors, är skavsåren oundvikliga. Jag bannade mig själv för att jag satsat mer på stil än bekvämlighet och framförallt för att jag inte tagit hänsyn till det svinkalla vädret utan fattat beslutet att gå omkring i "sandaler". Obekväma skor är dock numera ett minne blott, eftersom det på golvet bredvid mig står ett par sprillans nya "smutsvita" converse, med tunt botten!I love them! De var värda varenda cent som var tvunget att bidra till de 80 eurona som stod på prislappen!rinkkan som jag var ute efter fann jag aldrig, nytt försök snart!Sponsrade även Gina och Ninja med lite money, hur jag kom ut från H&M utan ett enda inköp är fortfarande ett stort frågetecken i mitt protokoll, men något gott skall väl det här med att man blir äldre o förståndigare föra med sig.

jag hade verkligen en väldans skön dag igår, fast slitsam. Men att vara sliten efter en dag i huvudstaden är nästan lika härligt skönt som att komma hem efter en ordentlig säbäträning( TRÄNING ikväll ÄNTLIGEN!) Att i kölden få nys om att man är tvungen att vänta två h i Karis på ett tåg hem är dock mindre skönt, jag kände hur jag blev förkyld på en enda gång då budskapet nådde mina öron, men det ordnade sig väldigt bra iaf. och vi slapp vänta!

"They say this is the city
The city of angels
All I see is dead wings"
-The Distillers

Jag töjde på mina egna gränser igår vad gällande mat. Som många redan vet är jag verkligen inget fan av paikkan "RAX", möjligen pga. traumatiska upplevelser sen några år tillbaka. Verkligt stora människor som med sina meters pizzahögar som sitter och dänger in medan de som inte får plats i munnen finner sin plats längs hakan, halsen, kläder etc. medan man känner matrester komma flygande och landa i ens egen nacke, bläkä! Och dendär rusningen då det anländer nya pizzor, jaiks*, som att bli nertrampad av en hjord flodhästar, full kaos!"Hesastressen" visar sig om möjligt mer vid pizzabuffén i rax än ute på gatorna! Jag blev trots allt detta positivt överraskad igår. Helsingfors gator låg ganska så lugna och jag kände inte heller någon panik inne på rax. Hotdogs och choko samt kinuskisås till glassen var även nyheter som piggade upp och bidrog till att jag så småningom kände mig helt tillfreds med valet av matplats.

Har svårt med Hesas stressade människor, tomma i blicken stegar dom på som om de skulle vara fjärrstyrda!Det känns som om man själv står still när man försöker traska på i vanlig, normal och mänsklig takt!

Skall snart försöka ta itu med mig själv och försöka få mig att se ut som folk efter nattens arbete och sedan är det veritas och försäkringssnack som gäller. Ska också ta en sväng via piazza och överraska säckin med en påse av hennes nya favoritgodis "potäter", haha...

adios

Jag har lovat en blogg idag och här är den.

Jag har sovit mycket lite inatt. Har lyssnat på något som vad gällande andningen låtit som en döende gris med igentäppt tryne så gott som hela natten. Klagar dock inte och kan inte säga att jag är farligt sömnig heller, posten har väl härdat mig. Jag skall äntligen ge mig ut på jakt efter de converse som jag suktat efter en väldans lång tid nu, H:fors imårn, vilket kommer ge mig en enorm energi inför arbetet ikväll+natt.

Mycket av energin går nu förtiden åt på att oroa sig över en av de närmaste som verkligen inte förstår sitt bästa, jag har talat snällt, jag har skällt och jag har bara suttit tyst och stirrat, men att lära en gammal hund sitta, döfött(!)

Jag skulle vilja shoppa loss på en massa mysiga höstkläder, långa tröjor, koftor o hela fadirullan men skall låta bli. Jag kommer ändå inte ha användning för några varma kläder denna höst, jag kommer inte ens uppleva hela den finländska hösten 2008, vilket inte heller är något jag kommer släppa ens en liten tår för.

Syster var hit, skrek och hojtade över innehållet i mitt kylskåp och bokstavligen slängde en choklaplatta i famnen på mig, "ta en rad direkt så man känner igen dig igen". hahaha, kom gärna på besök oftare!

NU är det torrt i huvudet, jag återkommer möjligtvis på pausen på jobbet!

BEACHEN, now please!



"One step forward"-colour green
I like it a loooot!

Nyss hemkommen från en runda i ekenäscity. Jag gjorde misstaget att gå in i lindex som förövrigt överraskat mig positivt med urval den senaste tiden. Det där med att skita i höstkoftorna, well...Forget it!Lindex avfyrade ett jädrans hål i min börs, än en gång och NEJ jag har inte slutat att spara pengar. Jag ska en gång för alla sluta intala mig att låta bli saker som jag endå inte klarar av att hålla mig borta ifrån punkt


And the seventh thing I hate the most that you do
You make me love you

Den här jobbkvällen far förbi med rediga fartränder!skönt!snart hem o toti!

Hade en väldans skön kväll igår när jag slutade jobbet. Trampade iväg till ceccis lya för att där se på film och jobba på viktökningen, eftersom vänner o familj tycks tro att tidningsworkouten håller på att ta kol på mig, well...Jag tar emot kanelsnäckor och vingummin med öppna armar:)!.
       Vi konstaterade att vi oftast väljer bang´bang and blood filmer, så även this time!"hunted" var titeln på filmen, som först fick oss att tänka what the hell(?) men sedan överraskade oss positivt!Helt okej film alltså. Nivån på humorn måste ha legat på en gansla så usel nivå eftersom vi skrattade oss tårögda till oddasat=(samiska nyheter). MEN det är dock ett fatum att det där lappspråket verkligen låter fruktansvärt roligt ivf. när klockan visar midnatt!Efter att ha malat mig proppmätt, skrattat mig hes och än en gång fått bevisat för mig själv hur fina vänner jag har, tog jag ceccis roskispåse( som fick det att stinka som om hon gömt ett lik under diskhon) på axeln och begav mig via soptunnan hem, i regnet, men glad, nöjd och framförallt lättad över att få sova en HEL natt!

Och de gjorde jag verkligen, slog upp ögonen 14.00 och tänkte fy sjutton så otroligt härligt!Nu i duschen o så småningom på jobb!Låt de fyra timmarna i simhallen flyga förbi!















good bye

Kom att tänka på, (nu när jag sitter här i simhallen o stirrar på vatten, vatten och åter vatten + några busungar), en liten kille som i vått och torrt visade sig i simmis så gott som varje dag under den gångna sommaren som förövrigt gav oss lifesavers en väderrelaterad smäll på käften. Jag imponerades av denna lilla kille för hans envisa dopp i det allt annat än varma havsvattnet. Blå om läpparna o med skallrande tänder stod han där på bryggan med ett soligt leende, vilket var det enda som värmde under sässongen i simmis:) Han förklarade för mig att han helt enkelt älskar vatten och att det bästa han vet är att simma...Jag förundrades över att han kunde ha en sådan passion för någonting, liten som han var med bara ett fåtal år på nacken. "Om jag inte får se havet får jag ont i magen". Jag frågade hur han då bär sig åt på vintern. "Då får simhallen duga, men jag brukar även ha ett vattenglas vid sängen så att jag ser vattnet också om jag inte sover så bra om natten". Jag blev full i skratt och sade till honom att   jag verkligen hoppas att han alltid kommer tycka lika mycket om sin "vattenhobby", samtidigt som jag önskade att jag skulle ha kvar någon av de där småbarns förälskelserna. Jag fick en blick tillbaka som sade mer än tusentals ord!

Jag hoppas på att snart få se spilivinken i simhallen.