Nervost

Jaada, det ar lite pirrigt nu nar det borjar narma sig datumet for hemresa. Jag ar val inte egentligen nervos for sjalva resandet, mer for de kanslor jag vet att jag ar tvungen att reda ut da jag kommer hem. Allt jag maste ordna och fixa. Jag ska ju borja leva ett normalt liv igen liksom...
Varfor vaxer man ifran behovet av en acklig snuttefilt egentligen?

Jag undrar om jag nu en gang for alla kan utesluta kommentaren: "Oij vad duu har bliivit stooor".
Hittills har det varit nagot som foljt mig sedan svenska spraket rotade sig i hjartat och jag borjade forsta vad som sades omkring mig.
Minst en gang var annan vecka papekade mormor, farmor, gammelmormor eller gammelfarmor hur mycket jag vuxit pa sen de sag mig sist.
 "Vad lang du har blivit",
"jag minns nar du var saa haar liten ( visar en langd pa hela 50 centimeter)",
 "snart vaxer du om mamma"
osv. osv. osv

Med tanke pa hur mycket jag vaxte helatiden tycker man ju att jag skulle ha kommit lite langre an 163.5 cm

Kanner jag slakten ratt sa kommer jag aven denna gang fa sta ut med nagon av ovanstaende kommentarer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0